Detta bildspel kräver JavaScript.

Längst ut på den nordöstra delen av Lidingö ligger Elfsviks gård med jordbruk, herrgårdspark, restaurang, butik och ridstall. Området kring Elfviks gårds lantbruk, gårdsplanen och parken ner mot Hustegafjärden är alltid öppen för allmänheten. På Elfvik finns får, kor, ridhästar och smådjur – ett äventyr för barnen och fridfullt lantligt för de vuxna.

I huvudbyggnaden finns det en restaurang som serverar härlig brunch på helgerna eller sconesfrukost om man är sugen på det. Ett rum är inrett som ett bibliotek med stora soffor och skinnfåtöljer och en brasa att dricka kaffe framför. I baren på Elfviks Gård serveras en Bistromeny veckans alla dagar mellan 10.00 och 16.00. Här kan man äta en god lunch i sorlet i bistron eller ta ett glas vin på den underbara terrassen. Vill man ha något enklare kan man besöka caféet och gårdsbutiken i det gamla mejeriet. Om man är promenadsugen kan man sedan promenera utmed vattnet in mot Lidingö Kyrka, det är ungefär 5-6 km, väl där finns bussar tillbaka till Ropsten. Eller så kan man bara strosa omkring i de vackra omgivningarna runt gården.

Elfvik har en lång och gedigen historia. Från 1300-talet och fram till 1775 tillhörde Elfviks gård Djursholms gods. Släkten Banér sålde det lilla jordbruket till hovgulddragaren (försåg hovet med guldtråd och guldtofsar till kläderna) Petter Widman. Han lät bygga den vackra herrgårdsbyggnaden som du kan se i dag. Under denna period besökte hans gode vän och ordensbroder Carl Michael Bellman Elfvik och skrev sången ”Glada bygd så täckt belägen”, ofta kallad Lidingösången. Melodin är samma som till ”Fjäriln vingad”

Glada bygd, så täckt belägen
mitt i vattnets lugna våg!
dina åkrar pryda vägen
med en hög och gulnad råg:
dina vikar tyst förära
fångst av gädda, mört och mer;
över allt i dälden nära
man de röda smultron ser.

På en hög och ljusblå bölja
fladdra seglen bort och fram:
stundom masterna sig dölja,
stundom höjs en vimplad stam.
Dagens timmar lätt försvinna
under nöjen, spel och sång,
där en värd och en värdinna
ha förbjudit krus och tvång.